Att jobba med sina problem.

Sen jag var liten har jag haft problem med aggression, jag jobbar varje dag med mitt tålamod, nu förtiden är det ok, jag brukar lugna ner mig rätt fort och brukar lägga småsaker bakom mig innan jag hetsar upp.. men idag, gipset och degfan man gjuter i flög in i väggen och tårarna var nära att komma, idag var inte rätt dag, jag vaknade på fel sida och försökte vända det men insåg så jag började med skiten att jag borde inte gjort det idag. Stackars min mamma. Tur hon känner mig och kan tackla mina problem.

Fan jag är så trött på ovisshet, jag är trött på att gå igenom det här jävla velet, trött på att behöver vara den som försöker, trött på att vara stark. Idag är jag så fruktansvärt arg och besviken. På att veta att andra bara glider när man själv drar ett lass tyngre än en lastbil.

Jag har en bebis att tänka på, jag får inte brusa upp över saker som inte är värda att kriga för, saker som egentligen är helt oväsentliga, men ibland tappar man fan hoppet, och det blir oftast så när man gör någonting som påfrestar tålamådet.

Nej, en dusch på det här och soffläge resten av kvällen, T sover som en liten fågelunge i sin babysitter, hon är så fin, hon får alla arga tankar att försvinna. Jag älskar min dotter så fruktansvärt mycket.