Besviken i lyckligheten.

Är jag förvånad? Svar negativt.
Jag är så van, och för varje gång tror jag att vi ska lyckas tycka om varandra, vilja umgås varandra, försöka vara en familj, så inser jag att blod är inte tjockare än vatten. Jag fattar inte ens varför jag blir så besviken. Så från och med nu.. whatever.

Jag har haft världens mest mysiga natt, snacka om att jag börjar bli bortskämd. Telma är grym på att sova i sitt rum i sin säng, så himla snäll är min tjej,  och de  underlättar att hon är så medgörlig, speciellt om man har sovsällskap. Jag bör vara den lyckliaste på jorden.