Ok.

Kort om natten, Telma sparkade upp rosetten på babynestet och gled igenom öppningen och ramlade ner från soffan med babynestet efter sig, J (JAG SKÄMS, jag har bara tänk på att hon inte skulle kunna rulla ut, hade inte en tanke på att detta kunde hända, men nu vet jag) jag har haft PANIK och känt mig som världens sämsta mamma, men hon är ok, och ramlade inte ner så hon slog sig, hon grät inte och har inga märken och är helt normal, älskade unge, mamma blev nog räddare än vad hon själv blev tror jag, men 2 veckor gammal, så härdad. Måste blir extra noga på att se att inget händer, tur jag vaknade på studs, ska ha koll på henne hela dagen så inte läge förändras. Kära någon. Onödiga kommentarer om att jag skulle vara oansvarig kan dra åt helvete, jag känner mig redan sjukt deppig som det är.

Nu är vi i bilen på väg upp till pappa iaf, knappt kommit långt, jag har ju varit helt vimsig hela morgon, glömt hälften och mått riktigt kasst. Ush. Låt veckan bli bättre.

Älskar min dotter.